Tankar om träning
Vad är belöningsbaserad hästträning?
Som namnet antyder så är det träning som syftar till att hästen hela tiden strävar efter att uppnå en belöning, till skillnad från den traditionella träningen som bygger på att hästen utför ett beteende för att bli av med något den inte just då vill ha, t ex en skänkel eller ett tygeltag som försvinner så fort beteendet utförs. Jag vill vara noga med att poängtera att det går att träna mjukt och fint även med negativ förstärkning, och att det går att träna djur på ett stressfullt sätt även om man jobbar med belöningar, det handlar inte om metoden, utan om skickligheten med vilken jag utför den! Jag citerar en känd tysk tränare: ”Det spelar ingen roll enligt vilken metod du inte kan rida….”
Med detta sagt så är det några, för mig grundläggande, skillnader i om man tränar belöningsbaserat eller med ett tryck- och eftergiftsbaserat upplägg, vari frivilligheten och den där på följande entusiasmen till arbetet som är den största skillnaden, och som för mig personligen blåst nytt liv i träningslustan.
Sagda entusiasm är ju väldigt belönande för mig som människa, men är också antagligen anledningen till varför många provar jobba belöningsbaserat, men slutar efter att ha landat i att det inte är nåt för dem. Hästar som blir bitiga, framfusiga och nästan aggressiva i sin önskan att nå belöningen kan vi alla se framför oss, men det är allting symtom på ett träningsupplägg som hade kunnat göras bättre och som helt går att undvika om man bara startar upp på rätt sätt med kompetent guidning.
Om du väl tagit dig förbi det första potentiella hindret och kan jobba med en häst som är lugn och inte går upp i stress över godiset i sig så väntar en häftig resa tillsammans med din häst där ni kan forma träningsuppläggen tillsammans. Du föreslår, hästen provar, du belönar. Eller… hästen föreslår, du håller med och belönar. Vinn vinn hur det än blir.
Det viktigaste för att nå ett lyckat resultat är att ha en plan och att sätta upp miljön eller förutsättningarna så att hästen kommer att lyckas och att den får ständiga belöningar under resans gång eftersom svårighetsgraden hela tiden anpassas efter hästens förståelse för övningen. Roligt för hästen och roligt för dig! Att det är väldigt roligt att mata sitt djur och att det är ett kärleksspråk för de flesta av oss människor är bara en sådan underbar bonus :-)!
En av de svåraste sakerna om man ska träna belöningsbaserat är just att lägga upp träningen så att hästen lyckas, och själv brottas jag fortfarande med att jag ibland fastnar i gamla mönster av att nöta på med samma övning som inte fungerar innan jag tar mitt förnuft till fånga, bryter övningen och gör på ett annat sätt. Fantasin i hur man ska komma framåt blir ju ständigt större med erfarenhet, men ack så lätt att ramla ned i gamla gropar, grävda under många år. Den förståelsen för sig själv och sina egna tillkortakommanden är bra att ha med sig för att bibehålla den egna entusiasmen även när det inte går exakt som man tänkte sig.