Hästarna i Svartarbo betar lugnt och harmoniskt i sin flock där alla hästar är barfota och tränas belöningsbaserat.

Några olika framgångsfaktorer för att lyckas med träningen.

I alla former av djurträning, oavsett metod så är en av de viktigaste byggstenarna en god timing. Ju snabbare rektioner på vad djuret gör, desto större chans för ett lyckat träningsupplägg.

Vad det handlar om är ju egentligen att ha reflexer och reaktionsförmåga av bästa möjliga kvalitet. Den, reaktionsförmågan, försämras ju med åldern, men den går ju att träna precis som alla andra förmågor. Att sätta upp små utmaningar och lekar för sig själv eller i sällskap kan vara ett kul sätt att förbättra sin timing. Säg ett ord eller klicka med klickern varje gång en nyhetsuppläsare fuktar läpparna. Klicka varje gång en häst sänker huvudet i hagen. Klicka varje gång ett visst ord används i en film etc etc.

Att träna bollsport sägs vara ett bra sätt att träna reaktionsförmågan, självklart eftersom det bygger på att kunna reagera medan bollen är på väg mot mig och inte när den redan passerat. För mig personligen skulle det sättet att öva timing inte vara helt framgångsrikt eftersom jag antagligen skulle ha ganska svårt att hitta inbyggda förstärkare i just bollsport. Jag skulle snarare vilja göra mer av timingtränandet om jag skulle tävla mot mig själv i hur många klick jag kan få ihop under en viss tid genom valfri aktivitet. Gärna något som ger mig något jag senare kan ha nytta av. Eller kanske genom att slå ihjäl flugor utan flugsmälla,det har jag nytta av.

God koordination lika viktigt.

Förmågan att fysiskt kunna styra sin lekamen i de olika riktningar som är fysiskt möjligt är också en viktig ingrediens för att bli en skicklig tränare. Att kunna röra sig i rätt riktning med rätt energi i rätt tid för uppgiften är också en framgångsfaktor. Att höger och vänster hand kan göra olika saker. Att hjärna och kropp samarbetar så bra att jag reagerar i tid och kan agera för att placera mig själv i rätt position.

Bjud upp till dans

Fin hästträning är som en dans. Två följsamma individer som tar in varandra och agerar på den andres rörelser. Vem som för kanske skiftar, men en välvilja inför varandra och önskan om ett framgångsrikt samarbete är lika vackert att titta på som vilka väl sammansvetsade danspar som helst.

Tyvärr kommer ju de här färdigheterna inte alldeles av sig självt, utan det kräver sina nedlagda timmar. Jobbet måste göras. Lyckligtvis måste resan till att bli en bra tränare inte göras tillsammans med hästen. Man kan träna på att bli en bra hästförare även utan häst. Träna timingen genom att se på nyheterna eller genom att klicka för mötande bilförare i skägg innan bilen passerat. Träna koordination genom valfri aktivitet där du faktiskt utmanar dig själv. Tänk att gympapasset är till för att göra dig till en bättre hästtränare. Studera djur och människor. Titta på kroppsspråk och tänk dig vad som kommer att ske härnäst. Hur kommer varje individ att agera i nästa sekund? Titta på hästarna i hagen, även en tillsynes helt händelselös situation har ju ett subtilt språk inbyggt i sig som ofta går oss förbi eftersom vi väntar på de stora penseldragen. Att studera ett dramatiskt förlopp hos en grupp med hästar, kan ju vara på sitt sätt kittlande, men det är ju lite som att lyssna på ett samtal där deltagarna samtidigt pratar och håller upp skyltar med förklaringar, det blir liksom lite väl övertydligt. Förståelsen för djuret kommer i och med att kunna läsa det subtila. Först då har jag också en rimlig chans att bedriva en lyckosam träning. Om jag kan se redan på hästens små små rörelser och minspel vad den kommer att göra härnäst så behöver jag ju inte vänta på att den gör fel eller känner sig för trängd eller pressad. Jag kan agera även på det lilla skavet så att det stora aldrig inträffar.

Tala är silver, tiga är guld.

Många av oss människor skulle vinna en del på att mer leva enligt det klassiska ordspråket i rubriken ovan. Om jag är mer intresserad av att uttrycka min egen åsikt och vädra mina känslor inför valfritt ämne blir jag en hyggligt ointressant person. Ett samtal som bygger på ett givande och tagande, där frågor följs av svar som följs av följdfrågor, eller motfrågor är ett, i mitt tycke, intressant samtal. Ett äkta intresse inför den andra individen skapar en intressant person. Ett intresse av att vädra den egna personligheten och rösten gör det inte. Exakt samma mekanismer gäller i hästträning. Det riktiga flowet som kommer av att människa och häst föreslår olika saker. Två individer som lyssnar och verkställer om vartannat är så värdefullt och belönande att få saker jag varit med om ger samma lyckokänsla som den kärleksstunden med min häst!

Ut och studera livet och var närvarande i detsamma så sätter jag en krona eller två på att du får ut mer av din hästträning.

Lycka till! 🙂



Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *